Hur har rollen för arbetsmiljöer och kontor förändrats under de senaste åren? Vilka förväntningar finns på fungerande arbetsmiljöer och i vilka slags lokaler vill människor arbeta?
Service Director Leena Puodinketo på Teknologiakiinteistöt granskade hur förändringar i arbetslivet påverkar utvecklingen av arbetsmiljöer och lokaler ur en fastighetsägares perspektiv i sitt examensarbete vid Uleåborgs yrkeshögskola.
– I mitt arbete fokuserade jag på kontors- och expertarbete, där distans- och hybridarbete som påskyndats av covid-19-pandemin, digitalisering och teknisk omvandling, samt demografiska förändringar och den gröna omställningen har förändrat arbetssätten och förväntningarna på arbetsmiljöer, inleder Leena.
Kontorets viktigaste uppgift är att möjliggöra interaktion och möten inom arbetsgemenskapen.
Användningen av lokaler har genomgått en förändring: distans- och hybridarbete har etablerat sig som en permanent arbetsmodell. Beläggningsgraden på kontor varierar dagligen och har generellt sett minskat. Man kommer till kontoret i högre grad för att träffa andra och samarbeta, medan rutinarbete lättare kan utföras på distans.
– Efterfrågan har inte försvunnit, utan förändrats från kvantitativ till kvalitativ. Kontorets viktigaste uppgift är att möjliggöra interaktion och möten inom arbetsgemenskapen, berättar Leena.
Evenemang och välmående
Den gemensamma arbetsytan Werstas hos Teknologiakiinteistöt erbjuder lösningar för många behov, från enskilda företagare till större kontor. Flexibiliteten tillgodoses utmärkt enligt kundens lokalbehov. Även slumpmässiga möten har gjorts enkla: nya idéer och bekantskaper kan uppstå över en kaffekopp i de gemensamma arbetskaféerna.
Hemmakontoret och arbetsplatsens lokaler konkurrerar inte med varandra. Antalet kvadratmeter säger inte allt; lokalernas attraktionskraft bygger främst på upplevelsen. Till exempel områdets restaurangutbud, friskvårdstjänster, evenemang och gemensamma utrymmen samt trivsamma lokaler som kan användas för fritidsändamål är avgörande faktorer för kontorets attraktivitet.
– Vi har identifierat och tagit hänsyn till dessa aspekter även i vardagen hos Teknologiakiinteistöt och hela Tiedepuisto-området: användarfokus ger upphov till miljöer där arbete, social interaktion och fritidsaktiviteter överlappar varandra, fortsätter Leena.
Flexibla lokaler som stödjer kreativitet och innovation
Lokalkunder vet ofta inte exakt vilket lokalbehov de kommer att ha framöver, och korta hyresavtal har blivit vanligare. Fastighetsägaren förväntas vara flexibel och ha förmåga att reagera på kundernas förändrade lokalbehov med kort varsel.
– Det finns högre förväntningar på arbetsmiljöer än tidigare: välmående, återhämtning och gemenskap. Tjänster ses som en del av vardagen, och grönhet och hållbarhet ses också som viktiga värden, berättar Leena.
Interaktion mellan människor framhävs när tekniken förändrar arbetets innehåll. Artificiell intelligens kommer att minska rutinarbete, men det tar inte bort behovet av kontor. Kontor stödjer medarbetarnas innovation, samarbete och kreativitet, och tekniken ökar behovet av fysiska mötesplatser.
Lokalerna i Evenemangscentrum Joki erbjuder flexibla lösningar för företags behov av representations- och evenemangsutrymmen, och Joki fungerar även som en mötesplats i hjärtat av Vetenskapsparken. Joki, som ligger nära kontoren, är en utmärkt plats för både mindre möten och större företagsevenemang och konferenser, vilket befriar företagen från att behöva underhålla egna mötes- och representationsutrymmen.
Hållbar vardag och stadsutveckling
Som de viktigaste insikterna från studien lyfter Leena fram fem punkter. Kontor ses främst som mötesplatser, inte arbetsstationer – det spelar roll vad människor gör tillsammans. Framför allt uppskattas välmående, gemenskap och meningsfullhet i arbetsmiljöer.
- – Myös kiinteistönomistajan rooli on muutoksessa: joustavat tilat ja sopimukset ovat jo pakollisia, eikä niitä enää nähdä enää vain kilpailuetuna. Kiinteistönomistajan rooli on muuttumassa tilantarjoajasta arjen fasilitoijaksi, ja työympäristö koetaan osana elämänlaatua, kaupunkikehitystä ja kestävää arkea, Leena päättää.