Ger ett bra utseende fördelar vid rekrytering eller karriärsteg, och vilka föreställningar förknippas med olika yrken? Och varför kan en man sannolikt bara dra nytta av ett bra utseende – det berättade professor Outi Sarpila på Joki Forum.
Kvinnor lägger i genomsnitt mycket mer tid och pengar på sitt utseende än män. Ändå finns det inga garantier för att dessa investeringar lönar sig. Att se bra ut kan nämligen vara till fördel för en kvinna i livet, men det kan även innebära nackdelar.
Eftersom män lägger mindre tid och pengar på sitt utseende än kvinnor, är investeringen alltid bättre för dem vad gäller kostnad-nytta-förhållande. Ett bra utseende hämmar nämligen inte männens framgång eller karriär.
Så sammanfattar Outi Sarpila, professor i sociologi vid Åbo universitet, som talade om utseendesamhället på Joki Forum våren 2024. Sarpila har lett en forskargrupp som bland annat har skrivit verket Ulkonäköyhteiskunta – Ulkoinen olemus pääomana 2000-luvun Suomessa.
När man talar om utseende, talar man inte bara om ansikten och deras attraktivitet. Utseendet omfattar även i hög grad kroppen samt dess form och storlek, såsom längd och vikt. Dessutom påverkas utseendet av hår, skägg, kläder och stil.
Ett bra utseende har allmänt ansetts vara något som gynnar en person i arbetslivet och hjälper till exempel vid karriärsteg. Är det verkligen så – och är effekten densamma för både män och kvinnor? Sarpilas forskning utmanade denna idé, och resultaten var överraskande. Enligt dem kan ett bra utseende till och med vara en nackdel för kvinnor i arbetslivet. För män däremot finns inte motsvarande fenomen.
– Man kan faktiskt säga att utseende är en osäker resurs för kvinnor i arbetslivet. Det allmänna tänkesättet att man på jobbet måste vara den ”bästa versionen av sig själv” kan vara skadligt för kvinnor. Det är nämligen inte nödvändigtvis det som arbetslivet söker, säger Sarpila.
Ett bra utseende kan vara en nackdel för en kvinna redan i ansökningsskedet om bilden i hennes ansökan är vacker. Då kan en stereotyp uppstå, enligt vilken en vacker kvinna inte kan vara smart. Även stil kan orsaka problem. En snygg kvinna som klär sig på ett visst sätt kan uppfattas som för sexig för uppgiften – å andra sidan kan en välvårdad stil upplevas som för formell för en viss position.
”Utseendet är en osäker resurs för kvinnor i arbetslivet.” Outi Sarpila
– Enligt forskning söker man till en arbetsplats, åtminstone undermedvetet, en person som passar organisationens stil och företagets varumärke. Om sökandens stil är annorlunda, kan slutsatsen bli att ”hen passar inte oss”.
Processen kan även vara omedveten, eftersom rekryterare lätt kan säga att de fattat sina beslut enbart baserat på sökandens meriter och så kallade hårda färdigheter. Utseende diskuteras inte nödvändigtvis eftersom det inte anses vara en relevant fråga – inte ens när det påverkar i bakgrunden.
Sarpila utmanar oss att uppmärksamma sådana attityder.
– Vi kan inte tvätta våra händer i frågan och säga att det inte går att göra något åt saken. Varje rekryterare är en utövare av makt. Jag utmanar därför var och en att tänka på vad man själv kan göra för att inte stärka ojämlikheten i sådana situationer. Enligt forskning producerar och reproducerar även kollegor organisationens utseendekultur och liksom övervakar varandras utseende. Risken är att vi skapar en utseendekultur där det inte finns tillräckligt med utrymme för olika utseenden och estetiska självuttryck.
Vilket utseende förväntas av en företrädare för ett visst yrke, till exempel en forskare, lärare eller vårdare? Det undersöker Sarpila just nu i ett projekt finansierat av Finlands Akademi. Målet är att utreda om vi har delade uppfattningar om så kallat yrkesmässigt konsekvent utseende samt vilka sociala och ekonomiska konsekvenser yrkesmässig konsekvens och inkonsekvens har.
Saken undersöks genom bilder av personer som företräder olika yrken samt med hjälp av olika experimentella upplägg. Som en del av studien jämfördes porträtt från kommunalvalet 2017. Jämförelsen undersökte hur kön, social klass och utseende korrelerar med varandra.
Studien visade att om en person tydligt tillhörde övre medelklassen och hade en hög yrkesstatus, var det lika fördelaktigt för både män och kvinnor att se ut som en företrädare för sitt yrke. Om kandidaten däremot tydligt tillhörde arbetarklassen men var man, innebar ett arbetarklassutseende ingen nackdel för honom. För en kvinna var det däremot tydligt till nackdel, och det syntes i antalet erhållna röster.
– Politik är ett traditionellt manligt område, så traditionell arbetarklassmaskulinitet passar bra in i arbetarpartier. Kvinnor är däremot fortfarande nya på det fältet. Dessutom vet man från internationella studier att en feminin habitus som uppfattas som arbetarklass är särskilt föraktad av medelklassen och de övre samhällsklasserna.
Denna studie lyfte fram samma slutsats som återkommer gång på gång: män får dubbel eller till och med trippel status av sitt utseende.
– Hur man än mäter saken ger utseendet sannolikt mest nytta åt män som redan har det förspänt. För det första har de statusen som maskulinitet ger, framgången som ett bra yrke ger, och dessutom ett bra utseende. För en man är ett bra och kulturellt sett rätt slags utseende alltså i grunden mer sannolikt till nytta än ett motsvarande utseende är för kvinnor.
Sarpila säger att slutsatsen visar att värderingen av utseende i samhället inte bara fördjupar ojämlikheten mellan könen utan också göder ojämlikhet bland män.
– Det uppstår en ny form av utanförskap och upplevelser av exkludering när det egna utseendet inte upplevs som tillräckligt på dagens arbets- eller dejtingmarknad. Extrema exempel på detta är de kvinnohatiska incel-gemenskaperna på nätet.